lisafrohms

Det är en solig september dag. Och det har hänt så mycket i mitt liv sen sist. En ny erson har stott vid min sida i snart ett år och utan honom hade jag inte varit mig själv idag. jag sitter och kolla ut över vattnet vid skolan och allt känns så konstigt. Jag tog ett väldigt stort steg i natt och jag är rädd för vad som kommer hända, men jag vet att någon gång måste jag gå vidare. jag har ett år kvar på gymnasiet nu och jag vill göra det bäst av de, det är mycket som har skitit sig i vår och jag vet att jag har svårt att glömma de. Vänner som sviker är de värsta jag vet, jag brukar vara bra på hantera de men svek efter svek skär ner på en så brutalt. jag vet att du också gjort fel, men du har något som jag inte kan släppa. det är bland annat de här som gör mig så rädd, jag vill inte bli sviken igen och aldrig kunna släppa den där drag kraften som alltid kommmer finnas. Jag har redan varit med om de än gång och nu när jag läst igenom både den här och min gamla blogg liizzas.blogg.se så inser jag hur ont jag haft. Men på något sätt känner jag mig ändå beredd att ta det här steget, det går inte att dra ut på mer det är allt eller inget som gäller. 

Jag hoppas att du alltid kommer stå vid min sida vad som än händer precis som du snart gjort i ett år!
Se de som en ny tid och visa att du vill glömma de som varit, men blunda inte heller för de. älskar dig!